a house for myself
by mikael askergren ©
mikael askergren's "a house for myself" - which was exhibited by galleri axel mörner at
mikael askergren: "i read somewhere that jean genet - once a thief and convict, later in life a celebrated author - was asked by a reporter why he chose to go on living in a cheap hotel together with criminals and prostitutes. surely he could afford to buy a good-sized house. why didn't he? jean genet is supposed to have answered that he would not mind the lifestyle of kings, but since all he would be able to afford - in spite of the success of his books - was something very middle class, he preferred to stay where he was. in the mind of jean genet, anything was better than middle class. personally, i wouldn't say no to some typically middle class gadgets in my life (a decent car, for instance), but when it comes to architecture, i do allow myself the following jean genet-ish sentiment: middle class altruism is boring. and what's worse, it is unhealthy."
--
jag skall bygga mig ett slott
av mikael askergren ©
modellbygget "a house for myself"
jag har någonstans läst att författaren jean genet, som en gång i tiden hade levt som tiggare och tjuv, i en intervju tillfrågades varför han efter sina stora framgångar som författare fortfarande levde nomadliv och bodde på loppiga hotell bland knarkare och horor. han lär ha svarat att han ingenting skulle ha emot en verkligt aristokratisk livsstil, men att han inte hade råd att köpa sig något slott, bokframgångarna till trots. pengarna skulle på sin höjd räcka till att leva medelklassliv, och för jean genet var tanken att bli småborgare liktydigt med helvetet på jorden. då avstod han hellre.
ingen jämförelse i övrigt, men om arkitektur formulerar jag mig gärna i liknande ordalag. medelklassarkitekters altruism är inte bara tråkig, den är ohälsosam:
det "finaste" man kan göra som arkitekt är som bekant att rita bostäder, helst för vanligt folk. då gör man mest "nytta" för så många som möjligt. helt följdriktigt har den svenska arkitekturtidskriften mama (magasin för modern arkitektur) för sitt tjocka extra fina avskedsnummer och för sin svanesång som papperstidning valt bostaden som tema (mama
att bostäder ritas och bostadsområden planeras av arkitekter anses i arkitektkretsar vara "jätteviktigt" för att vanligt folk skall kunna bo bra. sorry, men det är helt enkelt inte sant. det är marknadskrafterna och konkurrerande vitvaruproducenter som gjort mest för att höja levnadsstandarden för vanligt folk, inte demokratismens arkitekter. det är entreprenörer utan planeringsideologi som producerat de stads- och boendemiljöer vi helst bor i, inte aldrig så välmenande planarkitekter. inom bostadssektorn är industrialisten och entreprenören mycket "nyttigare" än arkitekten.
ironin är skoningslös: arkitekter sätter en ära i att ömma för de svaga mer än för de starka, men ju längre ned man kommer på den sociala rangskalan, desto större skada gör arkitekter. till råga på allt har medelklassens altruistiska arkitekter mage att - efter att ha gjort livet surt för underklassen - känna sig olyckliga och missförstådda. det klagas i arkitektkåren ständigt på oförstående beställare och ointresserade byggare. och arkitekter får uselt betalt. således har inte bara brukarna förlorat på ett altruistiskt ideal för arkitekturen - även arkitektkåren har gått på världens nit.
--
[ http://askergren.com ]
material from a press release in english from galleri axel mörner, stockholm; followed by project description in swedish by mikael askergren for architectural review magasin för modern arkitektur (mama), stockholm, issue 27-2000. pictures courtesy of galleri axel mörner, stockholm, sweden.
galleri axel mörner, stockholm, sweden was one of 140 specially selected art galleries from all over the world partcipating in the international
for further information, please contact galleri axel mörner or magasin för modern arkitektur (mama):
www.axelmorner.com
www.imama.nu/imama.html